Tandsten och professionell rengöring: hur ofta den behövs
Professionell rengöring är lätt att skjuta upp så länge inget gör ont. Men beläggning och tandsten kan samlas obemärkt och hålla tandköttet inflammerat. Regelbunden professionell rengöring tar bort det som inte går att få bort helt hemma och håller tänder och tandkött friska.
Var tandsten kommer ifrån
Mjuk bakteriebeläggning bildas hela tiden på tänderna. Blir den kvar på tandytan hjälper mineraler i saliven den med tiden att hårdna — och tandsten bildas.
Till skillnad från mjuk beläggning går tandsten inte att få bort ordentligt med vanlig borste, tandtråd eller munsköljare. Den skapar en yta där ny beläggning fäster lättare och håller tandköttets inflammation vid liv.
Så går en professionell rengöring till
- Undersökning — behandlaren bedömer tändernas och tandköttets tillstånd samt hur mycket beläggning det finns och var.
- Borttagning av tandsten — med ultraljud och handinstrument.
- Air Flow — borttagning av mjuk och missfärgad beläggning, även från kaffe, te och tobak.
- Polering av tandytorna.
- Individuella råd om skötsel hemma och val av hjälpmedel för mellan tänderna.
Det sista steget är särskilt viktigt: den professionella rengöringen tar bort det som samlats, medan rätt skötsel hemma bromsar hur snabbt det byggs upp igen.
Varför tänderna kan ila efteråt
När beläggningar tagits bort märker en del patienter tillfällig känslighet för kyla, värme eller beröring. Det är särskilt vanligt när tandhalsar och rötter ligger blottade eller vid tandköttssjukdom.
Vanligtvis avtar känsligheten gradvis. Är den kraftig, ökar eller håller i sig länge, berätta det för tandläkaren eller tandhygienisten.
Hur ofta professionell rengöring behövs
Det finns inget intervall som passar alla. Hur ofta du behöver professionell rengöring beror på tändernas och tandköttets tillstånd, hur snabbt beläggning och tandsten bildas, hur väl du sköter tänderna hemma och dina individuella riskfaktorer.
Med friskt tandkött kan intervallen vara längre. Vid sjukdom i stödjevävnaden, implantat, tandställning, rökning och vissa allmänsjukdomar kan kontroll och rengöring behövas oftare.
Det lämpliga intervallet — till exempel var 3:e, 6:e eller 12:e månad — bestämmer tandläkaren eller tandhygienisten individuellt efter en undersökning.
Artikeln är informativ och ersätter inte en undersökning. Hur ofta förebyggande besök behövs avgörs individuellt.
Artiklarna beskriver det allmänna, men beslutet är alltid individuellt. Kom på en konsultation — tandläkaren undersöker, tar en röntgenbild och går igenom alternativen med kostnadsförslag.
Läs vidare
Tandköttet blöder: varför det inte är normalt
Blod vid borstning är ett vanligt tecken på inflammerat tandkött. I ett tidigt skede går det att vända: professionell rengöring och rätt skötsel hemma gör tandköttet friskt igen.
Läs
Borste, tråd, munsköljare: vad du faktiskt behöver
Hjälpmedlen är många, men alla behövs inte på en gång. Vad borsten gör, vad tråden och mellanrumsborstarna gör, varför tandkrämen innehåller fluor och vilka misstag som är vanligast.
Läs
Ersättningen från Tervisekassa: så fungerar den
Ersättningen betalas inte ut till dig: den dras av från fakturan på kliniken. Vi går igenom hur summan räknas, vem som får 105 € och varför resten inte följer med till nästa år.
Läs